Vind isolerad med mineralull i hyresfastighet på Södermalm, Stockholm

Projektet gällde en vindisolering med mineralull i en äldre hyresfastighet på Södermalm i Stockholm och genomfördes åt en fastighetsägare som hade behov av bättre energieffektivitet och jämnare inomhusklimat. Fastigheten hade spridda kallras och ojämn temperaturfördelning, särskilt under vintermånaderna. Uppdraget omfattade både sanering av befintlig isolering och uppbyggnad av ett nytt, sammanhållet isolersystem med förbättrad lufttäthet och säkrad ventilation.

Så här utfördes arbetet

Arbetet inleddes med en noggrann besiktning av vinden, där termografering och fuktmätningar genomfördes för att kartlägga köldbryggor och eventuella fuktrisker. Befintlig, ojämn isolering och damm avlägsnades med industrisug, och ytor rensades till bärande skivor. El- och ventilationsgenomföringar identifierades och tätades med brandklassad fogmassa och manschetter. Vid takfoten monterades vindavledare för att upprätthålla kontinuerlig luftspalt från takfot till nock, vilket skapade trygg ventilation utan att kompromissa med den planerade isolertjockleken. Vindsbjälklagets skarvar och luckans karm kontrollerades och kompletterande tätningar med åldersbeständig tejp och fog applicerades för att minska oönskad konvektion.

Därefter lades mineralull i två korsvis förskjutna lager om 200 mm vardera för att nå en total tjocklek om cirka 400 mm. Skivorna kapades noggrant kring installationer för att undvika springor, och alla skarvar försköts mellan lagren för att reducera köldbryggor. I svåråtkomliga delar och kring genomföringar kompletterades med mineralbaserad lösull för att fylla småfickor och uppnå full täckning. Gångbryggor byggdes av regel och OSB för säker åtkomst till teknisk utrustning, och skyddsräcke monterades vid vindsluckan. Samtliga ytor dammsögs efter läggning för att minimera dammspridning till trapphus och lägenheter.

Under projektet följdes gällande brandskyddskrav, där avstånd till armaturer och transformatorer säkrades enligt rekommendationer och där värmekällor försågs med skyddskåpor. Befintlig ångspärr i innertaket verifierades genom stickprov och eventuella brister tejpades och tätades. Efter färdigställande utfördes en förenklad täthetskontroll som visade minskade luftläckage jämfört med initial mätning. Egenkontroller dokumenterades och foton från kritiska moment arkiverades för fastighetsägarens driftpärmar.

Resultatet gav ett jämnare inomhusklimat för hyresgästerna och reducerad risk för kondens i takkonstruktionen. Drag och kallras minskade markant, särskilt i lägenheter på översta planet. Energiåtgången under efterföljande månader sänktes jämfört med föregående säsong, och vinden uppnådde en väl sammanhållen isoleringsnivå med bibehållen ventilation genom hela takfoten. Fastighetsägaren fick en tydlig dokumentation över utförande, material och underhållspunkter, vilket underlättade framtida drift och besiktningar.